Rysslands invasion av Ukraina
Ryssland inledde en invasion av Ukraina torsdagen den 24 februari. Finland fördömer skarpt de krigshandlingar som Ryssland inlett i strid med FN-stadgan och internationell rätt och står fast bakom Ukrainas självständighet, suveränitet, självbestämmanderätt och territoriella integritet.
Finlands utrikespolitiska ledning följer noga Rysslands agerande och säkerhetsläget i Europa. Finland reagerar på Rysslands agerande som en del av Europeiska unionen.
Till följd av den illegala annekteringen av Krim och konflikten i östra Ukraina har Europeiska unionen påfört Ryssland sanktioner sedan mars 2014 och utvidgat dem efter hand. Syftet med sanktioner är att tillsammans med andra utrikespolitiska åtgärder inverka på politik eller verksamhet som anses hota internationell fred och säkerhet.
Sanktionerna har samordnats i nära samarbete med partnerna. Sanktioner har införts såväl mot enskilda individer och företag som mot vissa sektorer.
Sanktionerna mot personer innebär frysning av tillgångar. Dessutom förhindras inresa och genomresa för personer som är föremål för sanktioner. Omfattande sanktioner, såsom export- och importförbud, har riktats exempelvis till energi-, försvars-, luftfarts- och transportsektorn. Även finanssektorn omfattas av ett flertal olika sanktioner.
Sanktionspaketet innehåller också andra åtgärder, till exempel förbud för ryska flygplan att använda EU:s luftrum.
Belarus betraktas som delaktigt i invasionen eftersom Ryssland har använt belarusiskt territorium för att attackera Ukraina. Därför har de finansiella sanktionerna mot Ryssland utvidgats till att gälla även Belarus, vilket betyder att Ryssland inte kan kringgå sanktionerna via Belarus. Dessutom har Belarus tidigare påförts andra sanktioner.
Ryska medborgares visum till Finland
Tillämpningen av avtalet mellan EU och Ryssland om förenklat utfärdande av viseringar har avbrutits helt och hållet från och med den 12 september. Detta gäller alla kategorier av resenärer som reser in i EU för kortare vistelser.
Avbrottet innebär att viseringsavgiften höjs, den sökande måste lämna in fler styrkande handlingar, handläggningstiden för visumansökningar förlängs och reglerna för utfärdande av viseringar för flera inresor skärps.
Dessutom har Finland skurit ner antalet tider för visumansökningar i Ryssland från och med den 1 september. För personer som söker visum har tidigare öppnats i snitt 1 000 tider per dag, men från ingången av september bara 500.
Utrikesministeriet har fastställt kvoter för tiderna för visumansökningar: 20 procent av alla tider har reserverats för turister och 80 procent för resenärer som har andra orsaker till sina resor, såsom familjeband, arbete eller studier. Antalet tider för visumansökningar för turism har således minskat till 10 procent från vad det har varit.
Sanktionernas konsekvenser i Finland
I Finland påverkar sanktionerna särskilt de företag som bedriver handel med Ryssland. Innan ytterligare sanktioner infördes var det fråga om över 2 000 finländska företag. Också Rysslands kraftigt försämrade ekonomi och den ökade oförutsebarheten till följd av sanktionerna påverkar företagens verksamhet. Dessutom har sanktionerna omfattande indirekta konsekvenser. Till exempel avstängningen av luftrummet för flygtrafik och sanktionerna mot finanssektorn påverkar många företag.
- Sanktioner och Rysslands invasion av Ukraina | utrikesministeriet
- Sanktioner | utrikesministeriet
- Hälften av de ryska bokningstiderna för finskt turistvisum ska bort | utrikesministeriets pressmeddelande 16.8.2022
- Rådet upphäver viseringslättnaderna för Ryssland | europeiska unionens råd pressmeddelande 9.9.2022
- EU:s restriktiva åtgärder med anledning av krisen i Ukraina
- Europeiska unionens officiella tidning
- Konsekvenser för finländska företag | arbets- och näringsministeriet
- Konsekvenser för Finlands ekonomi och finansiella system | finansministeriet
- Exportsanktioner samt konsekvenser för företag och privatpersoner | Tullen
Ukraina har bett EU- och Natoländerna om stöd och hjälp med anledning av den ryska invasionen.
Finland har sänt militär skyddsutrustning och försvarsmateriel till Ukraina. Dessutom har Finland beviljat Ukraina humanitärt bistånd för att lindra den akuta nöden, och stärker Ukrainas resiliens mitt i kriget genom utvecklingssamarbete. Genom Europeiska unionens civilskyddsmekanism har omfattande mängder bistånd skickats till Ukraina och dess grannländer.
Ytterligare finansiering för humanitärt bistånd har kanaliserats via FN:s flyktingkommissariat UNHCR och Internationella rödakorskommittén ICRC. Finlands medel till humanitärt bistånd via ICRC hjälper de nödställda ukrainarna bland annat genom att ge dem tillgång till vatten, mat, läkemedel och medicinska artiklar. De medel som går via UNHCR används för nödinkvartering, skyddsutrustning, mat och läkemedel. Finlands humanitära bistånd går till Ukraina även via EU och den allmänna finansiering som FN-organisationer har beviljats.
Över 5 miljoner ukrainare har flytt från sitt hemland, och det har kommit krigsflyktingar även till Finland. Före ingången av augusti hade över 35 000 personer ansökt om tillfälligt skydd i Finland. Till stor del handlar det om barn med sina mammor.
Många som flytt från Ukraina önskar att de snart ska kunna återvända och stannar därför i första hand i närheten av landet. Antalet personer som kommer till Finland fortsätter att öka, i synnerhet om Ukrainas grannländer inte längre kan ta emot flyktingar.
Finland har förberett sig på både ett stort antal krigsflyktingar och ett långvarigt migrationstryck. Inrikesministeriet har tillsatt en förvaltningsövergripande grupp med uppgiften att samordna migrationen till Finland.
I Finland fanns i början av augusti 77 flyktingförläggningar, filialer till dessa och serviceställen för enskild inkvartering samt 8 enheter för minderåriga. Före Rysslands invasion av Ukraina fanns det 20 förläggningar och 7 enheter för minderåriga.
Tillfälligt skydd för personer som flytt från Ukraina
De som flyr kriget i Ukraina har rätt till tillfälligt skydd inom EU. Tillfälligt skydd gör det möjligt att ge ett begränsat antal personer skydd i en snabb process som är enklare än asylprocessen. Tillfälligt skydd söks hos polisen eller gränsmyndigheten.
Personer som får tillfälligt skydd jämställs i fråga om sina rättigheter till största delen med asylsökande och har rätt till mottagningstjänster. Flyktingar från Ukraina har dock genast efter att de har sökt tillfälligt skydd rätt att fritt arbeta och studera i Finland.
Ukrainare behöver inte söka skydd omedelbart vid ankomsten till EU, eftersom de har visumfritt tillträde till Schengenområdet med biometriskt pass och kan röra sig fritt inom EU i tre månader.
Stöd för studier
Kommunerna uppmuntras att erbjuda alla barn som omfattas av tillfälligt skydd småbarnspedagogik. För dem som är i skolåldern ordnas undervisningen som förskoleundervisning eller grundläggande utbildning eller bland annat som förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen. Eleven har rätt att få undervisning och elevhandledning enligt lagen om grundläggande utbildning samt, genast när stödbehov uppstår, sådant tillräckligt stöd för inlärning och skolgång som avses i den lagen. När en person har beviljats uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd får han eller hon studera i Finland obegränsat.
För yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen gäller fri ansökningsrätt, och personer som får tillfälligt skydd kan söka till sådan utbildning på samma villkor som finska medborgare.
Finländska universitet och yrkeshögskolor öppnar nya studiemöjligheter för att hjälpa ukrainare som kommer till Finland. Studerande ges möjlighet att inleda eller fortsätta sina studier och forskare ges möjlighet att fortsätta sitt forskningsarbete i Finland.
- Svar på vanliga frågor om situationen i Ukraina | Migrationsverket
- Information om hur kriget i Ukraina påverkar inresa i Finland | Gränsbevakningsväsendet
- Information för dig som flyr från kriget i Ukraina | EU
Finland har god beredskap för olika kriser och störningar. Grundprincipen i Finlands modell för övergripande säkerhet är att trygga samhällets vitala funktioner i samarbete mellan myndigheterna, näringslivet, organisationer och medborgare.
Regeringen och myndigheterna följer och förutser hur situationen utvecklas. För tillfället är Finland inte utsatt för något omedelbart militärt hot.
Cybersäkerhet
Utvecklingen i den ukrainska cyberrymden bevakas noga både i Finland och på EU-nivå. Den internationella cyberverksamheten är aktiv för tillfället, vilket kan ha återverkningar även på Finland.
I Finland är det Transport- och kommunikationsverkets cybersäkerhetscenter som utarbetar och upprätthåller en lägesbild över cybersäkerheten. Cybersäkerhetscentret samarbetar intensivt med polisen och försvarsmakten för att bekämpa cyberhot. Cyberhot bekämpas också av it-säkerhetsexperter vid olika företag och organisationer.
Strålningsläget
Situationen i Ukraina påverkar inte strålningsläget i Finland. Inte heller kan någon olycka eller skada relaterad till radioaktivt material eller kärnkraftverk i Ukraina orsaka en situation där människor i Finland behöver skyddas mot strålning. Strålsäkerhetscentralen bevakar läget i Ukraina ur kärn- och strålsäkerhetens synvinkel.
Grundnivån för Finlands försörjningsberedskap är god, och Rysslands invasion av Ukraina har inga omedelbara konsekvenser för försörjningsberedskapen. Finland är mindre beroende av energi som produceras i Ryssland än man är i Centraleuropa och Sydeuropa. Inhemska råvaror utgör grunden för livsmedelsförsörjningen i Finland. Graden av inhemskt ursprung hos råvaror är cirka 80 procent, vilket betyder att nivån på självförsörjningen är tillräcklig ur försörjningsberedskapssynvinkel.
Försörjningsberedskapscentralen och företag som är kritiska för försörjningsberedskapen följer situationen regelbundet och systematiskt.
Energi
Finlands energimix är mångsidig. Förnybara produktionsformer har överskridit användningen av fossila energikällor.
Från Ryssland har importerats olja, gas, stenkol, träflis och uranbränsle som används i kärnkraftverk. I perioder med toppförbrukning har det varit svårt att ersätta importen från Ryssland med andra leveranskällor. Finland har förberett sig på dessa situationer exempelvis med säkerhetsupplag och obligatoriska lager för oljeprodukter.
Efter den ryska invasionen av Ukraina har importen av träflis, naturgas, stenkol och el från Ryssland avbrutits helt, och råoljeimporten har ersatts med import från andra delar av världen.
Försörjningsberedskapscentralen bevakar marknaden för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och har gjort effektivare beredskapsinsatser tillsammans med aktörerna i branschen. Hushållskundernas gasbehov kan tillgodoses i alla situationer. Finland har förberett sig väl på eventuella störningar i bränsleimporten.
Det är möjligt att hjälpa genom att göra donationer till biståndsorganisationer. Organisationerna har omfattande erfarenhet av att agera i konflikt- och krissituationer och förutsättningar att få hjälpen fram i de väldigt svåra förhållandena i Ukraina. Om du donerar pengar, kontrollera att penninginsamlaren är tillförlitlig för att försäkra dig om att hjälpen hamnar rätt.
Det är många som har ställt upp att hjälpa flyktingar från Ukraina att komma till Finland. Det är bra att komma ihåg att flyktingar ofta behöver stöd. Detta gäller i synnerhet barn. Myndigheter och biståndsorganisationer har erfarenhet av att hjälpa barn i krissituationer.
Migrationsverket ber att få information om ukrainare som anländer med frivilliga transporter till Finland.
Finlands Röda Kors har inrättat en nationell infopunkt som svarar på frågor och samlar information om sätt att hjälpa.
Det är klokt att förbereda sig inför störningssituationer. Se till att du vid en störningssituation klarar dig på egen hand hemma i minst tre dygn. Det lönar sig att reservera mat och läkemedel för minst tre dygn. Det är också viktigt att känna till beredskapens grunder, till exempel var du hittar korrekt information i en störningssituation och hur du klarar dig i en svalnande bostad.
- Hjälp till ukrainare | inrikesministeriet
- Meddela Migrationsverket i förväg om transport av personer från Ukraina | Migrationsverket
- Vanliga frågor och svar – kriget i Ukraina: donationer och övriga skatteärenden | Skatteförvaltningen
- Infopunkten | Finlands Röda Kors (på finska)
- Stödförintegration.fi
- Beredskapsrekommendation | 72 timmar
Den utdragna osäkerheten på grund av coronakrisen och kriget i Ukraina kan vara psykiskt belastande och sätta den mentala kriståligheten på prov. Det kan vara bra att ventilera sina tankar och känslor till närstående och vänner och på arbetsplatsen eller i skolan. Var och en reagerar på situationen på sitt eget sätt. Det är viktigt att inte förhålla sig fientligt till andra människor, till exempel ryssar som bor i Finland.
Hur ska jag tala om situationen med barnen?
Det är på de vuxnas ansvar att ge barn och unga en känsla av trygghet och fred även då de själva tampas med negativa känslor. Känslorna smittar av sig lätt. Småbarnspedagogisk verksamhet, skolor och läroanstalter spelar vid sidan av hemmen en särskilt viktig roll när det gäller att återställa trygghetskänslan hos barn och unga.
Här hittar du tips för hur du kan behandla situationen med barn och unga:
- Stöd för hanteringen av kriget i Ukraina | Mannerheims barnskyddsförbund
- Vad kan man göra om diskussioner om kriget väcker oro? | MIELI rf
- Anvisningar för hur man i småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna kan behandla krisen i Ukraina med barnen och de unga | Utbildningsstyrelsen 24.2.22
Var kan jag få samtalshjälp?
Sök hjälp med låg tröskel om du känner dig ångestfylld eller deprimerad eller har andra symtom på stress eller ångest:
- MIELI rf:s kristelefon betjänar på svenska mån. och ons. kl. 16–20 samt tis., tors. och fre. kl. 9–13 på numret 09 2525 0112, på finska dygnet runt på numret 09 2525 0111
- Stödchatten Ärligt Talat för 13–29-åringar är öppen mån.–fre. kl. 9-12 och mån.–tors. kl. 19–22
- Mannerheims barnskyddsförbunds barn- och ungdomstelefon betjänar på svenska mån.–ons. kl. 14–17 och tors. kl. 17–20 på numret 0800 96 116, på finska mån.–fre. kl. 14–20 och lör.–sön. kl. 17–20 på numret 116 111
- Mannerheims Barnskyddsförbunds föräldratelefon svarar på numret 0800 92277, mån.–tis. kl. 10–13 och 17–20, ons. kl. 10–13 och tors. kl. 14–20
- Mannerheims barnskyddsförbunds chattjänst för unga
- Chattjänsten Solmussa för vuxna (på finska) är öppen mån.–tors. kl. 15–19, Tukinet har även andra tjänster på finska