Rysslands invasion av Ukraina
Ryssland inledde en invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Finland fördömer skarpt de krigshandlingar som Ryssland inlett i strid med FN-stadgan och internationell rätt och står fast bakom Ukrainas självständighet, suveränitet, självbestämmanderätt och territoriella integritet.
Finlands utrikespolitiska ledning följer noga Rysslands agerande och säkerhetsläget i Europa. Finland reagerar på Rysslands agerande som en del av Europeiska unionen.
Till följd av den illegala annekteringen av Krim och konflikten i östra Ukraina har Europeiska unionen påfört Ryssland sanktioner sedan mars 2014 och utvidgat dem efter hand. Syftet med sanktioner är att tillsammans med andra utrikespolitiska åtgärder inverka på politik eller verksamhet som anses hota internationell fred och säkerhet.
Sanktionerna har samordnats i nära samarbete med partnerna. Sanktioner har införts såväl mot enskilda individer och företag som mot vissa sektorer.
Sanktionerna mot personer innebär frysning av tillgångar. Dessutom förhindras inresa och genomresa för personer som är föremål för sanktioner. Omfattande sanktioner, såsom export- och importförbud, har riktats exempelvis till energi-, försvars-, luftfarts- och transportsektorn. Även finanssektorn omfattas av ett flertal olika sanktioner.
Sanktionspaketet innehåller också andra åtgärder, till exempel förbud för ryska flygplan att använda EU:s luftrum.
Belarus betraktas som delaktigt i invasionen eftersom Ryssland har använt belarusiskt territorium för att attackera Ukraina. Därför har de finansiella sanktionerna mot Ryssland utvidgats till att gälla även Belarus, vilket betyder att Ryssland inte kan kringgå sanktionerna via Belarus. Dessutom har Belarus tidigare påförts andra sanktioner.
- Sanktioner och Rysslands invasion av Ukraina | utrikesministeriet
- Sanktioner | utrikesministeriet
- EU:s restriktiva åtgärder med anledning av krisen i Ukraina
- Europeiska unionens officiella tidning
Ryska medborgares visum till Finland
Inresa av ryska medborgare som kommer till Finland och i transiteringssyfte till Schengen-område i turistsyfte för korttidsvistelse begränsas i enlighet med Statsrådets principbeslut.
Beslut om inresa fattas alltid i samband med gränskontrollen.
- Begränsningar på ryska medborgarnas inresa | Gränsbevakningsväsendet
- Statsrådets principbeslut begränsar märkbart ryssarnas turistresor till Finland | utrikesministeriets och inrikesministeriets pressmeddelande 29.9.2022
Sanktionernas konsekvenser i Finland
I Finland påverkar sanktionerna särskilt de företag som bedriver handel med Ryssland. Innan ytterligare sanktioner infördes var det fråga om över 2 000 finländska företag. Också Rysslands kraftigt försämrade ekonomi och den ökade oförutsebarheten till följd av sanktionerna påverkar företagens verksamhet. Dessutom har sanktionerna omfattande indirekta konsekvenser. Till exempel avstängningen av luftrummet för flygtrafik och sanktionerna mot finanssektorn påverkar många företag.
Ukraina har bett EU- och Natoländerna om stöd och hjälp med anledning av den ryska invasionen. Finland stöder Ukraina och de grannländer som också drabbas av kriget på flera olika sätt. Finlands stöd till Ukraina sedan februari 2022 är sammanlagt cirka 930 miljoner euro.
Finland har donerat sammanlagt 13 försvarsmaterielpaket till Ukraina. Finland har sänt militär skyddsutrustning och försvarsmateriel till Ukraina. Som ett led i det internationella Leopard-samarbetet kommer Finland att överlåta tre Leopard 2-minröjningsvagnar till Ukraina och ge utbildning i användningen och underhållet av pansarvagnarna.
Genom Europeiska unionens civilskyddsmekanism har bland annat tält, sjukvårdsartiklar, brandbilar, ambulanser och reservkraftaggregat skickats till Ukraina och dess grannländer.
Dessutom har Finland beviljat Ukraina humanitärt bistånd för att lindra den akuta nöden, och stärker Ukrainas resiliens mitt i kriget genom utvecklingssamarbete.
Ytterligare finansiering för humanitärt bistånd har kanaliserats via FN:s flyktingkommissariat UNHCR och Internationella rödakorskommittén ICRC. Finlands medel till humanitärt bistånd via ICRC hjälper de nödställda ukrainarna bland annat genom att ge dem tillgång till vatten, mat, läkemedel och medicinska artiklar. De medel som går via UNHCR används för nödinkvartering, skyddsutrustning, mat och läkemedel. Finlands humanitära bistånd går till Ukraina även via EU och den allmänna finansiering som FN-organisationer har beviljats.
Miljoner av ukrainare har flytt från sitt hemland. Över 50 000 personer har ansökt om tillfälligt skydd i Finland. Till stor del handlar det om barn med sina mammor.
Många som flytt från Ukraina önskar att de snart ska kunna återvända och stannar därför i första hand i närheten av landet. Antalet personer som kommer till Finland fortsätter att öka, i synnerhet om Ukrainas grannländer inte längre kan ta emot flyktingar.
- Frågor och svar om konsekvenserna av kriget | inrikesministeriet
- Svar på vanliga frågor om situationen i Ukraina | Migrationsverket
- Anvisningar till dig som kommer till Finland från Ukraina | Gränsbevakningsväsendet
- Information för dig som flyr från kriget i Ukraina | EU
Tillfälligt skydd för personer som flytt från Ukraina
De som flyr kriget i Ukraina har rätt till tillfälligt skydd inom EU. Tillfälligt skydd gör det möjligt att ge ett begränsat antal personer skydd i en snabb process som är enklare än asylprocessen. Tillfälligt skydd söks hos polisen eller gränsmyndigheten.
Personer som får tillfälligt skydd jämställs i fråga om sina rättigheter till största delen med asylsökande och har rätt till mottagningstjänster. Flyktingar från Ukraina har dock genast efter att de har sökt tillfälligt skydd rätt att fritt arbeta och studera i Finland.
Ukrainare behöver inte söka skydd omedelbart vid ankomsten till EU, eftersom de har visumfritt tillträde till Schengenområdet med biometriskt pass och kan röra sig fritt inom EU i tre månader.
Personer som omfattas av tillfälligt skydd kan efter ett års vistelse i Finland ansöka om en anteckning om hemkommun enligt de förutsättningar som anges i lagen om hemkommun.
- Tillfälligt skydd för personer som flytt från Ukraina | Migrationsverket
- Tillfälligt skydd för personer som flytt från Ukraina | inrikesministeriet
- Anvisning till personer som får tillfälligt skydd | arbets- och näringsministeriet
Stöd för studier
Kommunerna uppmuntras att erbjuda alla barn som omfattas av tillfälligt skydd småbarnspedagogik. För dem som är i skolåldern ordnas undervisningen som förskoleundervisning eller grundläggande utbildning eller bland annat som förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen. Eleven har rätt att få undervisning och elevhandledning enligt lagen om grundläggande utbildning samt, genast när stödbehov uppstår, sådant tillräckligt stöd för inlärning och skolgång som avses i den lagen. När en person har beviljats uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd får han eller hon studera i Finland obegränsat.
För yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen gäller fri ansökningsrätt, och personer som får tillfälligt skydd kan söka till sådan utbildning på samma villkor som finska medborgare.
Finländska universitet och yrkeshögskolor öppnar nya studiemöjligheter för att hjälpa ukrainare som kommer till Finland. Studerande ges möjlighet att inleda eller fortsätta sina studier och forskare ges möjlighet att fortsätta sitt forskningsarbete i Finland.
Finland har god beredskap för olika kriser och störningar. Grundprincipen i Finlands modell för övergripande säkerhet är att trygga samhällets vitala funktioner i samarbete mellan myndigheterna, näringslivet, organisationer och medborgare.
Regeringen och myndigheterna följer och förutser hur situationen utvecklas. För tillfället är Finland inte utsatt för något omedelbart militärt hot.
Cybersäkerhet
Utvecklingen i den ukrainska cyberrymden bevakas noga både i Finland och på EU-nivå. Den internationella cyberverksamheten är aktiv för tillfället, vilket kan ha återverkningar även på Finland.
I Finland är det Transport- och kommunikationsverkets cybersäkerhetscenter som utarbetar och upprätthåller en lägesbild över cybersäkerheten. Cybersäkerhetscentret samarbetar intensivt med polisen och försvarsmakten för att bekämpa cyberhot. Cyberhot bekämpas också av it-säkerhetsexperter vid olika företag och organisationer.
Strålningsläget
Situationen i Ukraina påverkar inte strålningsläget i Finland. Inte heller kan någon olycka eller skada relaterad till radioaktivt material eller kärnkraftverk i Ukraina orsaka en situation där människor i Finland behöver skyddas mot strålning. Strålsäkerhetscentralen bevakar läget i Ukraina ur kärn- och strålsäkerhetens synvinkel.
Grundnivån på den nationella försörjningsberedskapen i Finland är god, och Finland har god beredskap för olika slags kriser och störningar. Finland är mindre beroende av energi som produceras i Ryssland än man är i Centraleuropa och Sydeuropa. Inhemska råvaror utgör grunden för livsmedelsförsörjningen i Finland. Graden av inhemskt ursprung hos råvaror är cirka 80 procent, vilket betyder att självförsörjningen ligger på en tillräcklig nivå med tanke på försörjningsberedskapen.
Försörjningsberedskapscentralen och företag som är kritiska för försörjningsberedskapen följer situationen regelbundet och systematiskt.
Energiförsörjningen
Finlands energiförsörjning baserar sig på en decentraliserad energiproduktion, mångsidiga energikällor och ett driftsäkert system för överföring och distribution av energi. Förnybara produktionsformer har överskridit användningen av fossila energikällor.
Från Ryssland har importerats olja, gas, stenkol, träflis och uranbränsle som används i kärnkraftverk. Vid förbrukningstoppar har det varit svårt att ersätta importen från Ryssland med import från andra länder. Finland har förberett sig för detta exempelvis med säkerhetsupplag och obligatoriska lager för oljeprodukter.
Ryssland har avbrutit gasleveranserna till flera EU-länder. Även importen av träflis, stenkol och el från Ryssland har avbrutits, och råoljeimporten har ersatts med import från andra länder.
Försörjningsberedskapscentralen bevakar marknaden för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och har gjort beredskapsinsatser tillsammans med aktörerna i branschen.
Det är möjligt att hjälpa genom att göra donationer till biståndsorganisationer. Organisationerna har omfattande erfarenhet av att agera i konflikt- och krissituationer och förutsättningar att få hjälpen fram i de väldigt svåra förhållandena i Ukraina. Om du donerar pengar, kontrollera att penninginsamlaren är tillförlitlig för att försäkra dig om att hjälpen hamnar rätt.
Det är många som har ställt upp att hjälpa flyktingar från Ukraina att komma till Finland. Det är bra att komma ihåg att flyktingar ofta behöver stöd. Detta gäller i synnerhet barn. Myndigheter och biståndsorganisationer har erfarenhet av att hjälpa barn i krissituationer.
Migrationsverket ber att få information om ukrainare som anländer med frivilliga transporter till Finland.
Det är klokt att förbereda sig inför störningssituationer. Se till att du vid en störningssituation klarar dig på egen hand hemma i minst tre dygn. Det lönar sig att reservera mat och läkemedel för minst tre dygn. Det är också viktigt att känna till beredskapens grunder, till exempel var du hittar korrekt information i en störningssituation och hur du klarar dig i en svalnande bostad.
Den utdragna osäkerheten på grund av coronakrisen och kriget i Ukraina kan vara psykiskt belastande och sätta den mentala kriståligheten på prov. Det kan vara bra att ventilera sina tankar och känslor till närstående och vänner och på arbetsplatsen eller i skolan. Var och en reagerar på situationen på sitt eget sätt. Det är viktigt att inte förhålla sig fientligt till andra människor, till exempel ryssar som bor i Finland.
Hur ska jag tala om situationen med barnen?
Det är på de vuxnas ansvar att ge barn och unga en känsla av trygghet och fred även då de själva tampas med negativa känslor. Känslorna smittar av sig lätt. Småbarnspedagogisk verksamhet, skolor och läroanstalter spelar vid sidan av hemmen en särskilt viktig roll när det gäller att återställa trygghetskänslan hos barn och unga.
Här hittar du tips för hur du kan behandla situationen med barn och unga:
- Stöd för hanteringen av kriget i Ukraina | Mannerheims barnskyddsförbund
- Vad kan man göra om diskussioner om kriget väcker oro? | MIELI rf
- Hur man kan behandla Rysslands attack mot Ukraina med barnen och de unga i småbarnspedagogiken och utbildningen | Utbildningsstyrelsen
Var kan jag få samtalshjälp?
Sök hjälp med låg tröskel om du känner dig ångestfylld eller deprimerad eller har andra symtom på stress eller ångest:
- MIELI rf:s kristelefon betjänar på svenska mån. och ons. kl. 16–20 samt tis., tors. och fre. kl. 9–13 på numret 09 2525 0112, på finska dygnet runt på numret 09 2525 0111
- Stödchatten Ärligt Talat för 13–29-åringar är öppen mån.–fre. kl. 9-12 och mån.–tors. kl. 19–22
- Mannerheims barnskyddsförbunds barn- och ungdomstelefon betjänar på svenska mån.–ons. kl. 14–17 och tors. kl. 17–20 på numret 0800 96 116, på finska mån.–fre. kl. 14–20 och lör.–sön. kl. 17–20 på numret 116 111
- Mannerheims Barnskyddsförbunds föräldratelefon svarar på numret 0800 92277, mån.–tis. kl. 10–13 och 17–20, ons. kl. 10–13 och tors. kl. 14–20
- Mannerheims barnskyddsförbunds chattjänst för unga
- Chattjänsten Solmussa för vuxna (på finska) är öppen mån.–tors. kl. 15–19, Tukinet har även andra tjänster på finska