Rysslands invasion av Ukraina

Bland andra utrikespolitiska åtgärder syftar sanktioner till att påverka sådan politik eller verksamhet hos en stat eller hos en grupp som anses hota internationell fred och säkerhet. Det kan till exempel handla om spridning av massförstörelsevapen, internationell terrorism eller omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Urvalet av sanktionsmetoder omfattar bland annat import- och exportrestriktioner, finansiella sanktioner och reserestriktioner.

På grund av den illegala annekteringen av Krim och konflikten i östra Ukraina har EU sedan mars 2014 påfört Ryssland sanktioner och utvidgat dem efter hand. Den 24 februari inledde Ryssland ett militärt angrepp mot Ukraina, vilket strider mot FN-stadgan och internationell rätt. EU har kraftfullt fördömt det militära angreppet och påfört Ryssland olika sanktioner. Sanktionerna har samordnats i nära samarbete med partnerna.

Sanktioner kan införas såväl mot enskilda individer och företag som mot vissa sektorer.

Sanktionerna mot personer innebär frysning av tillgångar. Dessutom förhindras inresa och genomresa för personer som är föremål för sanktioner.

Omfattande sanktioner, såsom export- och importförbud, har riktats exempelvis till energi-, försvars-, luftfarts- och transportsektorn. Även finanssektorn omfattas av ett flertal olika sanktioner. Sanktionspaketet innehåller också andra åtgärder, till exempel förbud för ryska flygplan att använda EU:s luftrum.

Belarusiskt territorium har använts i attacken mot Ukraina, vilket betyder att Belarus betraktas som delaktigt i invasionen. Därför har de finansiella sanktionerna mot Ryssland utvidgats till att gälla även Belarus, vilket betyder att Ryssland inte kan kringgå sanktionerna via Belarus. Dessutom har Belarus tidigare ålagts andra sanktioner.

Konsekvenser i Finland

I Finland påverkar sanktionerna särskilt dem som bedriver handel med Ryssland. Innan ytterligare sanktioner infördes var det fråga om över 2 000 finländska företag. De omfattande sanktionerna inom finanssektorn fördröjer också betalningsrörelsen mellan Finland och Ryssland.

• Ryssland: sanktioner | utrikesministeriet
• Belarus: sanktioner | utrikesministeriet
• Sanktioner | utrikesministeriet

• EU:s restriktiva åtgärder med anledning av krisen i Ukraina
• Europeiska unionens officiella tidning

• Rysslands invasion av Ukraina | arbets- och näringsministeriet
• Exportsanktioner samt konsekvenser för företag och privatpersoner | Tullen

Efter Rysslands militära angrepp har Ukraina bett EU- och Nato-länderna om stöd och hjälp. 

Finland har beviljat Ukraina humanitärt bistånd för att lindra den akuta nöden, och stärker Ukrainas resiliens mitt i kriget genom utvecklingssamarbete. Utöver att ha riktat ytterligare finansiering till utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd har Finland sänt militär skyddsutrustning och vapenmateriel till Ukraina. Finland har bistått Ukraina med skottsäkra västar, komposithjälmar, enheter för prehospital akutsjukvård, stormgevär, pansarskott och förpackningar med stridsproviant.

Ytterligare finansiering för humanitärt bistånd har kanaliserats via FN:s flyktingkommissariat UNHCR och Internationella rödakorskommittén ICRC. Finlands medel till humanitärt bistånd via ICRC hjälper de nödställda ukrainarna bland annat genom att ge dem tillgång till vatten, mat, läkemedel och medicinska artiklar. De medel som går via UNHCR används för nödinkvartering, skyddsutrustning, mat och läkemedel. 

Finlands humanitära bistånd går till Ukraina även via EU och den allmänna finansiering som FN-organisationer har beviljats.

Pressmeddelanden och nyheter

• Finland sänder ytterligare försvarsmaterielbistånd till Ukraina | försvarsministeriet 5.5.22
• Finland har ökat stödet för utvecklingssamarbete i Ukraina | utrikesministeriet 28.4.22
• Finland ger mer försvarsmaterielhjälp till Ukraina | 19.4.22
• Finland skickade ytterligare materiellt bistånd till Ukraina | 5.4.22
• Finland levererar mer försvarsmateriel till Ukraina | försvarsministeriet 24.3.22
• Finlands humanitära bistånd lindrar nöden i Ukraina | utrikesministeriets 8.3.22
• Finland sänder bistånd i form av vapenmateriel till Ukraina | försvarsministeriet 28.2.22
• Finland sänder mer bistånd till Ukraina | 27.2.22
• Finland ger Ukraina ytterligare stöd | utrikesministeriet 25.2.22

Enligt FN:s flyktingkommissariat UNHCR har redan över 5 miljoner ukrainare varit tvungna att fly landet. I början riktar sig migrationen till Ukrainas grannländer och till länder där det redan finns ukrainare. Också i Finland bor det stadigvarande cirka 7 200 ukrainare, och särskilt den ukrainska säsongsarbetskraften har haft en viktig roll under de senaste åren.

Finland har förberett sig på både ett stort antal asylsökande och ett långvarigt migrationstryck. Inrikesministeriet har tillsatt en förvaltningsövergripande grupp för att samordna migrationen till Finland.

Tillfälligt skydd för personer som flytt från Ukraina

De som flyr kriget i Ukraina har rätt till tillfälligt skydd inom EU. Tillfälligt skydd gör det möjligt att ge ett begränsat antal personer skydd i en snabb process som är enklare än asylprocessen. Tillfälligt skydd söks hos polisen eller gränsmyndigheten.

Ukrainare behöver inte söka skydd omedelbart vid ankomsten till EU, eftersom de har visumfritt tillträde till Schengenområdet med biometriskt pass och kan röra sig fritt inom EU i tre månader.

Stöd för studier

Kommunerna uppmuntras att erbjuda alla barn som omfattas av tillfälligt skydd småbarnspedagogik. Kommunerna är skyldiga att ge rådgivning och handledning om de småbarnspedagogiska tjänster som finns tillgängliga i kommunen. För dem som är i skolåldern ordnas undervisningen som förskoleundervisning eller grundläggande utbildning eller bland annat som förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen. Eleven har rätt att få undervisning och elevhandledning enligt lagen om grundläggande utbildning samt, genast när stödbehov uppstår, sådant tillräckligt stöd för inlärning och skolgång som avses i den lagen. När en person har beviljats uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd får han eller hon studera i Finland obegränsat.

För yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen gäller fri ansökningsrätt, och personer som får tillfälligt skydd kan söka till sådan utbildning på samma villkor som finska medborgare.

Finländska universitet och yrkeshögskolor öppnar nya studiemöjligheter för att hjälpa de ukrainare som kommer till Finland. Studerande ges möjlighet att inleda eller fortsätta sina studier och forskare ges möjlighet att fortsätta sitt forskningsarbete i Finland.

• Svar på vanliga frågor om situationen i Ukraina | Migrationsverket
• Information om hur kriget i Ukraina påverkar inresa i Finland | Gränsbevakningsväsendet
• Information för dig som flyr från kriget i Ukraina | EU

• Tillfälligt skydd för personer som flytt från Ukraina | Migrationsverket
• Tillfälligt skydd för personer som flytt från Ukraina | inrikesministeriet
• Anvisning till personer som får tillfälligt skydd | arbets- och näringsministeriet

• Rysslands invasion av Ukraina | undervisnings- och kulturministeriet
• Undervisningsväsendet, internationella program och Rysslands attack mot Ukraina | Utbildningsstyrelsen

Finland har god beredskap för olika kriser och störningar. Regeringen och myndigheterna följer och förutser hur situationen utvecklas. För närvarande riktar sig hotet inte mot Finland.

Grundnivån för Finlands försörjningsberedskap är god, och Rysslands invasion av Ukraina har inga omedelbara konsekvenser för försörjningsberedskapen. Finland är mindre beroende av energi som produceras i Ryssland än man är i Centraleuropa och Sydeuropa. Inhemska råvaror utgör den huvudsakliga grunden för livsmedelsförsörjningen i Finland. Försörjningsberedskapscentralen och företag som är kritiska för försörjningsberedskapen följer situationen regelbundet och systematiskt. 

Cybersäkerhet

Utvecklingen i den ukrainska cyberrymden bevakas noga både i Finland och på EU-nivå. I Finland är det Transport- och kommunikationsverkets cybersäkerhetscenter som utarbetar och upprätthåller en lägesbild över cybersäkerheten. Cybersäkerhetscentret samarbetar intensivt med polisen och försvarsmakten för att bekämpa cyberhot.

Cyberhot bekämpas också av it-säkerhetsexperter vid olika företag och organisationer. 

Strålningsläget i Finland

Situationen i Ukraina påverkar inte strålningsläget i Finland. Strålsäkerhetscentralen bevakar läget i Ukraina ur kärn- och strålsäkerhetens synvinkel.

• Situationen i Ukraina inverkan på försvarsmakten
• Information om energi och försörjningberedskap | arbets- och näringsministeriet
• Aktuella frågor och svar om försörjningsberedskap | Försörjningsberedskapscentralen
• Cybersäkerhetscentret
• Strålningsläget i Ukraina | Strålsäkerhetscentralen

Det effektivaste sättet för enskilda att hjälpa är att göra en donation till en biståndsorganisation. Biståndsorganisationerna har möjlighet att centraliserat leverera biståndet och bedöma behovet av hjälp på plats. Dessutom har de omfattande erfarenhet av att agera i konflikt- och krissituationer och förutsättningar att få hjälpen fram i de väldigt svåra förhållandena i Ukraina. Om du donerar pengar, kontrollera att penninginsamlaren är tillförlitlig för att försäkra dig om att hjälpen hamnar rätt.

Ett flertal aktörer och privatpersoner har meddelat att de ska åka och hämta människor som flytt från Ukraina till Finland. Det är fint och förståeligt att det finns en vilja att hjälpa. Det är dock bra att komma ihåg att människor som flyr ofta behöver stöd. Detta gäller i synnerhet barn. Myndigheter och biståndsorganisationer har erfarenhet av att hjälpa barn i krissituationer.

Migrationsverket ber att meddela om ukrainare som anländer med frivilliga transporter till Finland.

• Hjälp till ukrainare | inrikesministeriet
• Meddela Migrationsverket i förväg om transport av personer från Ukraina | Migrationsverket
• Vanliga frågor och svar – kriget i Ukraina: donationer och övriga skatteärenden | Skatteförvaltningen

Den utdragna osäkerheten på grund av coronakrisen och kriget i Ukraina kan vara psykiskt belastande och sätta den mentala kriståligheten på prov. Det kan vara bra att ventilera sina tankar och känslor till närstående och vänner och på arbetsplatsen eller i skolan. Var och en reagerar på situationen på sitt eget sätt. Det är viktigt att inte förhålla sig fientligt till andra människor, till exempel ryssar som bor i Finland.

Hur ska jag tala om situationen med barnen? 

Det är på de vuxnas ansvar att ge barn och unga en känsla av trygghet och fred även då de själva tampas med negativa känslor. Känslorna smittar av sig lätt. 

Här hittar du tips för hur du kan behandla situationen med barn och unga:

• Barn och krisnyheter | Mannerheims barnskyddsförbund
• Vad kan man göra om diskussioner om kriget väcker oro? | MIELI rf
• Anvisningar för hur man i småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna kan behandla krisen i Ukraina med barnen och de unga | Utbildningsstyrelsen 24.2.22

Var kan jag få samtalshjälp?

Sök hjälp med låg tröskel om du känner dig ångestfylld eller deprimerad eller har andra symtom på stress eller ångest: 

• MIELI rf:s kristelefon betjänar på svenska mån. och ons. kl. 16–20 samt tis., tors. och fre. kl. 9–13 på numret 09 2525 0112, på finska dygnet runt på numret 09 2525 0111
• Stödchatten Ärligt Talat för 13–29-åringar är öppen mån.–fre. kl. 9-12 och mån.–tors. kl. 19–22
• Mannerheims barnskyddsförbunds barn- och ungdomstelefon betjänar på svenska mån.–ons. kl. 14–17 och tors. kl. 17–20 på numret 0800 96 116, på finska mån.–fre. kl. 14–20 och lör.–sön. kl. 17–20 på numret 116 111
• Mannerheims barnskyddsförbunds chattjänst för unga
• Chattjänsten Solmussa för vuxna (på finska) är öppen mån.–tors. kl. 15–19, Tukinet har även andra tjänster på finska